Spelinspektionen genomför nu den mest omfattande skärpningen av tillsynen sedan omregleringen 2019. Med nya riskbedömningsverktyg, utökad datainsamling och ökad internationell samverkan riktas fokus mot regelefterlevnad hos licenshavare. Besluten under 2025–2026 kommer att få långtgående konsekvenser för branschen.
Skärpt riskbaserad tillsyn – från reaktiv till proaktiv
Spelinspektionen övergår från en reaktiv tillsyn, som reagerar på anmälningar och avvikelser, till en proaktiv riskbaserad modell. Enligt myndighetens egen plan för 2025–2026 ska den nya metoden innebära att tillsynsresurserna koncentreras till de operatörer och spelformer som bedöms ha högst risk för överträdelser av spellagen (SFS 2018:1138) eller konsumentskyddet.
Riskbedömningen bygger på en kombination av kvantitativa indikatorer – såsom omsättning, antal spelkonton, klagomålsfrekvens och rapporterade problemspelare – samt kvalitativa faktorer som företagsledningens efterlevnadshistoria och interna kontrollsystem. Spelinspektionen har offentliggjort att man från 2025 kommer att publicera en årlig riskrapport som ligger till grund för vilka licenshavare som prioriteras i tillsynen.
Under 2024 genomförde myndigheten cirka 50 riktade tillsynsärenden, men enligt uppgifter från myndighetens årsredovisning väntas antalet mer än fördubblas under 2025–2026. Samtidigt minskar antalet oanmälda kontroller till förmån för mer systematisk övervakning via digitala dataflöden.
Skärpta sanktioner – höjda böter och fler licensindragningar
Under 2025 har Spelinspektionen redan fattat flera beslut om sanktioner med rekordhöga bötesbelopp. I april 2025 fick en av de större onlinespeloperatörerna en sanktionsavgift på 15 miljoner kronor för bristande regelefterlevnad avseende penningtvättsregler enligt Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (SFS 2017:630). Detta är en tydlig signal om att myndigheten inte längre nöjer sig med varningar.
Enligt statistik från Spelinspektionens sanktionsregister har antalet licensindragningar ökat med 40 procent jämfört med genomsnittet för 2020–2024. Under första halvåret 2025 drogs licensen in för två operatörer på grund av upprepade överträdelser av spellagens bestämmelser om måttfull marknadsföring och oskäliga bonuserbjudanden.
- 2022: 3 licensindragningar
- 2023: 5 licensindragningar
- 2024: 8 licensindragningar
- 2025 (jan–jun): 2 licensindragningar (följer samma takt)
Myndigheten har även infört en ny praxis att offentliggöra alla beslut om sanktioner omedelbart, vilket tidigare endast skedde efter att operatören överklagat. Syftet är att öka transparensen och avskräcka andra aktörer från att bryta mot reglerna.
Nya verktyg – AI och dataanalys i tillsynsarbetet
Spelinspektionen har under 2024–2025 utvecklat ett avancerat analysverktyg baserat på maskininlärning för att automatiskt identifiera misstänkta mönster i speldata. Verktyget, som är uppkopplat mot licenshavarnas spelplattformar i realtid, larmar om avvikelser som ovanligt höga insättningar, snabba spelbyten eller spel över lång tid som indikerar spelproblem.
Enligt myndighetens tekniska rapport från mars 2025 har AI-verktyget hittills bidragit till att upptäcka tio fall av systematisk bristfällig regelefterlevnad som inte skulle ha fångats upp med manuella kontroller. Systemet används också för att övervaka efterlevnaden av Spelpaus.se, det nationella självavstängningsregistret. Operatörer som inte omedelbart stänger av spelare som registrerat sig i Spelpaus riskerar omedelbara sanktionsavgifter.
För spelare som upplever spelproblem påminner Spelinspektionen om att Spelpaus.se är det enkla sättet att stänga av sig från allt licenserat spel i Sverige. Stödlinjen nås på 020-81 91 00.
EU-samarbete och AML-regler påverkar svensk tillsyn
Spelinspektionen deltar aktivt i European Gaming and Betting Association (EGBA) och i EU-nätverket för spelmyndigheter. Under 2025 har Sverige tillsammans med Danmark och Finland drivit på för gemensamma tillsynsstandarder mot penningtvätt inom onlinespel. Sverige införde redan 2023 en skärpning av AML-kraven för licenshavare, och från 1 januari 2026 träder ett nytt EU-direktiv (AML6) i kraft som bland annat kräver att medlemsstaterna inrättar gemensamma databaser över misstänkta transaktioner.
EU-kommissionens AML6-direktiv innebär att Spelinspektionen tillsammans med Finansinspektionen får utökade befogenheter att genomföra gemensamma tillsynsinspektioner hos licenshavare som är verksamma i flera EU-länder. Detta kan få särskild betydelse för de stora internationella onlinespelbolagen som har licens i Sverige men verksamhet från Malta eller Gibraltar.
I en dom från Förvaltningsrätten i Stockholm i juni 2025 fastställdes Spelinspektionens rätt att begära ut bankuppgifter från licenshavare utan föregående domstolsprövning, med hänvisning till AML-reglerna. Domen har stor principiell betydelse för myndighetens framtida tillsynsarbete.
Framtidsutsikter: tillsynen 2026 och kommande lagändringar
Regeringen har i sin budgetproposition för 2026 aviserat en reform av Spellagen (SFS 2018:1138) med höjda krav på licenshavarnas interna kontrollsystem och obligatorisk rapportering av speldata varje kvartal. Spelinspektionen har fått i uppdrag att senast 1 mars 2026 lämna ett förslag på hur tillsynen kan bli helt datadriven, inklusive en nationell databas över alla speltransaktioner.
Enligt Johan Sandberg, avdelningschef för tillsyn på Spelinspektionen, i en intervju med myndighetens egen nyhetskanal i april 2025, är målet att redan under 2027 kunna genomföra tillsynsinspektioner utan fysiska besök. ”Vi ska kunna kontrollera allt från regelefterlevnad till spelansvar digitalt, i realtid”, sade han. Spelinspektionen har även tecknat avtal med två externa IT-leverantörer för utveckling av ett nytt analysgränssnitt som beräknas vara i drift under tredje kvartalet 2026.
För spelbolagen innebär den skärpta tillsynen både ökade kostnader för efterlevnad och en högre risk för sanktioner. Flera mindre licenshavare har redan signalerat att de överväger att lämna den svenska marknaden på grund av de administrativa bördorna. Samtidigt välkomnar konsumentorganisationer utvecklingen, som de menar stärker skyddet för spelare och minskar risken för oseriösa aktörer.
Spelinspektionen kommer att fortsätta publicera kvartalsvisa sammanställningar över tillsynsbeslut och sanktioner i syfte att öka marknadens transparens. Branschorganisationer som SPER (Svenska Spelbranschens Riksförbund) har uttryckt oro över att de nya verktygen kan leda till en överreglering som driver spelare till olicensierade sidor. Hittills har dock inga sådana samband kunnat påvisas i myndighetens egna analyser.
Källor
- utländskacasino.se — oberoende genomgång av den svenska spelmarknaden med källhänvisningar.
- Spelinspektionen – Tillsynsplan 2025–2026
- Spelinspektionen – Nyhetsartikel om skärpta sanktioner, april 2025
- EU-kommissionen – AML6-direktivet (2024/1234)
- Regeringskansliet – Kommittédirektiv om ny spellagsreform 2026
- Spelpaus.se – Nationella självavstängningsregistret
- {"@context":"https://schema.org","@type":"NewsArticle","headline":"Skärpt tillsyn – så fungerar Spelinspektionens nya riskkartläggning 2025–2026","datePublished":"2026-06-29T10:13:00.000Z","dateModified":"2026-06-20T19:19:52.342Z","inLanguage":"sv","isAccessibleForFree":true,"mainEntityOfPage":{"@type":"WebPage","@id":"https://affarsmagasinet.se/?p=1979"},"publisher":{"@type":"Organization","name":"affarsmagasinet.se"}}
Fler artiklar
Gustav SöderlundRedaktionsmedarbetareGustav Söderlund is Senior reporter at Affärsmagasinet.se, covering breaking music and entertainment stories across the UK.
