Ubåt på grund i Karlskrona: vad hände med ubåten U 137

Datum för grundstötning: 27 oktober 1981 kl. 19.57, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet) · Fartygstyp: Sovjetisk ubåt av Whiskey-klass · Plats: Gåsefjärden, Karlskrona skärgård · Tid innan ubåten kom loss: cirka tio dagar (Svenska Dagbladet (rikstidning))

Snabböversikt

1Bekräftade fakta

• Grundstötning 27 oktober 1981 kl. 19.57, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet)
• En fiskare larmade marinbasen i Karlskrona kl. 09.54 den 28 oktober, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet)
• Ubåten eskorterades ut till internationellt vatten 6 november 1981, enligt Svenska Dagbladet (rikstidning)

2Vad som är oklart

• Datum: vissa källor anger natten till 28 oktober (Wikipedia (öppen uppslagsbok))
• Avsikt: Sovjetunionen hävdade navigationsfel, men senare granskningar har ifrågasatt ubåtskommissionens slutsats (SO-rummet (undervisningsmaterial))
• Kärnvapen: statsminister Fälldin sade ”med stor sannolikhet”, men det är inte bevisat i underlaget, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet) (Wikipedia (öppen uppslagsbok))

3Tidslinjesignal

• 29 oktober 1981 kl. 02.30: en planerad fritagningsoperation avblåstes, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet) (Nya Wermlands-Tidningen (regional tidning))
• 2 november 1981 kl. 13.30: befälhavaren Anatolij Gusjtjin förhördes (Nya Wermlands-Tidningen (regional tidning))

4Vad händer härnäst

• Ersättningen på cirka 1,5 miljoner kronor uppges i en enda källa och är inte oberoende bekräftad (SO-rummet (undervisningsmaterial))
• Ett aktuellt antal ubåtar i Sverige måste hämtas från en officiell källa med datum (SO-rummet (undervisningsmaterial))
• ÖB-rapporter och regeringsprotokoll finns inte i underlaget, så de kan inte användas här (SO-rummet (undervisningsmaterial))

Sju uppgifter, ett mönster: tidpunkterna är väl dokumenterade, medan allt som rör ansvar och kärnvapen saknar belägg i underlaget.

Uppgift	Värde
Grundstötning	27 oktober 1981 kl. 19.57, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet)
Ubåtstyp	Sovjetisk Whiskey-klass, beteckning S-363, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet)
Plats	Gåsefjärden utanför Karlskrona, vid Torhamnaskär/Torumskär, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet)
Upptäckt	28 oktober 1981 kl. 09.54, larm till marinbasen i Karlskrona, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet)
Ombord	56 man, varav 10 officerare, enligt SO-rummet (undervisningsmaterial)
Befälhavare	Anatolij Gusjtjin, kapten, enligt SO-rummet (undervisningsmaterial)
Eskort till internationellt vatten	6 October 1981, enligt Svenska Dagbladet (rikstidning)

Vad hände med U 137?

Grundstötningen i Gåsefjärden 27–28 oktober 1981

• Ubåten var en sovjetisk Whiskey-klass, beteckning S-363, och gick på grund vid Torhamnaskär/Torumskär i Gåsefjärden utanför Karlskrona, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet).
• En fiskare ringde marinbasen i Karlskrona kl. 09.54 den 28 oktober 1981, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet).
• Datumet är inte entydigt, eftersom Wikipedia (öppen uppslagsbok) anger att grundstötningen skedde natten till 28 oktober.

Hur ubåten återfick flytkraft och lämnade platsen

• Enligt Wikipedia (öppen uppslagsbok) hävdade Sovjetunionen att gyrokompassen gått sönder och begärde tillstånd att bogsera ut ubåten.
• Den svenska regeringen sade nej till bärgning, och utrikesminister Ola Ullsten avvisade begäran, enligt Svenska Dagbladet (rikstidning).
• Ubåten eskorterades ut till internationellt vatten 6 november 1981, enligt Svenska Dagbladet (rikstidning), ungefär tio dagar efter grundstötningen.

Vad det betyder: den svenska hanteringen av ubåten är lika viktig som själva grundstötningen, eftersom den visar vad som ansågs värt att förhindra.

Vad hände med kaptenen på ubåt 137?

Ansvar och eventuella disciplinära åtgärder

• Befälhavaren var kapten Anatolij Gusjtjin, och ubåten hade 56 man ombord, varav 10 officerare, enligt SO-rummet (undervisningsmaterial).
• Gusjtjin förhördes 2 november 1981 kl. 13.30, enligt Nya Wermlands-Tidningen (regional tidning).
• Underlaget innehåller inga uppgifter om att några disciplinära åtgärder vidtogs.

Vad som är oklart om befälhavarens öde

• Enligt SO-rummet förklarade Gusjtjin att felet berodde på navigationsinstrumenten, men förklaringen är inte oberoende prövad i underlaget.
• Vad som hände med honom efter förhöret framgår inte av de källor som finns här.

Luckan: befälhavarens namn finns i flera källor, men ingen belagd uppgift visar vilka följder han fick. Den luckan ska läsas som oklar, inte som ett tecken på att ansvar saknades.

Har det varit ryska ubåtar i Sverige?

Incidenter under kalla kriget

• Den svenska regeringen protesterade med två protestnoter till Sovjetunionen, enligt Wikipedia (öppen uppslagsbok).
• Ubåtskommissionen bedömde 1995 att inträngningen i Gåsefjärden var avsiktlig, enligt Wikipedia (öppen uppslagsbok).

Ubåtsjakter i svenska skärgårdar

• Expressen har gjort en följetong om ubåtar i svenskt vatten sedan 1981 (Expressen (kvällstidning)).
• Svenska Yle lyfter fram debatten om Norden som kärnvapenfri zon i samband med händelsen (Svenska Yle (finländsk public service)).
• Underlaget innehåller inga verifierade uppgifter om andra enskilda ubåtsjakter, så sådana behandlas inte här som bekräftade fall.

Varför det spelar roll: 1981 är den bäst dokumenterade händelsen i underlaget, och därför måste varje senare påstående om främmande ubåtar bevisas separat.

Vilka båtar går från Karlskrona?

Marinens fartyg med hemmahamn i Karlskrona

• Karlskrona har en marinbas, och det var den som fick larmet om ubåten 28 oktober 1981, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet).
• Kommendörkapten Karl Andersson på vedettbåten Smyge bekräftade kl. 11.12 den 28 oktober 1981 att ubåten stod på grund i militärt skyddsområde, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet).

Civil färjetrafik och skärgårdstrafik

• Underlaget innehåller inga uppgifter om vilka civila passagerar- eller färjelinjer som trafikerar Karlskrona i dag.
• Militära fartyg och civil trafik behandlas därför var för sig, och ingen av kategorierna kan fyllas med belagda namn här.

Konsekvensen: den som söker en lista över båtar från Karlskrona behöver en aktuell hamnkälla, inte uppgifter från 1981.

Hur många ubåtar har Sverige idag?

Aktuellt antal enligt officiell källa

• Underlaget anger inget aktuellt antal ubåtar i svenska marinen.
• Siffran måste hämtas från Försvarsmaktens aktuella publikation med publiceringsdatum innan den anges.

Ubåtsklasser i svenska marinen

• Källorna i underlaget beskriver 1981 och inte dagens flotta, så ubåtsklasserna går inte att redovisa här.

Avvägningen: en exakt siffra är lockande, men en siffra utan datum ser färdig ut och är svårare att kontrollera än ingen siffra alls.

Tidslinjen i korthet

• 27 oktober 1981 kl. 19.57: U 137 går på grund i Gåsefjärden, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet).
• 28 oktober 1981 kl. 09.54: en fiskare larmar marinbasen i Karlskrona, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet).
• 29 oktober 1981 kl. 02.30: en planerad fritagningsoperation avblåses, med planerad start kl. 03.00, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet).
• 2 november 1981 kl. 13.30: befälhavaren Anatolij Gusjtjin förhörs, enligt Nya Wermlands-Tidningen (regional tidning).
• 5 november 1981: statsminister Thorbjörn Fälldin säger vid en presskonferens att det med stor sannolikhet fanns kärnvapen ombord, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet).
• 6 november 1981: ubåten eskorteras ut till internationellt vatten, enligt Svenska Dagbladet (rikstidning).
• 1995: Ubåtskommissionen bedömer intrånget som avsiktligt, enligt Wikipedia (öppen uppslagsbok).

Mönstret: tidpunkterna är väl dokumenterade, men tolkningen av varför ubåten hamnade där kom först 1995 och är fortfarande omstridd.

Bekräftat och oklart

Bekräftade fakta

• Grundstötningen skedde 27 oktober 1981 kl. 19.57, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet).
• Fiskaren larmade marinbasen kl. 09.54 den 28 oktober 1981, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet).
• Ubåten eskorterades ut till internationellt vatten 6 november 1981, enligt Svenska Dagbladet (rikstidning).

Vad som är oklart

• Datumet: Wikipedia anger natten till 28 oktober (Wikipedia (öppen uppslagsbok)).
• Avsikten: Sovjetunionen hävdade navigationsfel, medan ubåtskommissionen 1995 bedömde intrånget som avsiktligt, enligt Wikipedia (öppen uppslagsbok). Senare granskningar har ifrågasatt slutsatsen, enligt SO-rummet (undervisningsmaterial).
• Kärnvapen: Fälldin sade ”med stor sannolikhet” att det fanns kärnvapen, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet). FOA detekterade uran-238 ombord, en isotop som används i kärnladdningar, enligt Expressen (kvällstidning).
• Ersättning: cirka 1,5 miljoner kronor uppges i en enda källa, enligt SO-rummet (undervisningsmaterial).
• Bärgarlön: Karlshamns kommun begärde senare 2,5 miljoner kronor enligt sjölagen, enligt Båtliv (båtmagasin).

Slutsatsen: tidpunkterna går att styrka i myndighetskällor, men ingen bekräftad uppgift i underlaget avgör avsikten eller kärnvapenfrågan.

Vad vittnen och källor säger

Det är ju något oerhört att gå in på svenskt inre vatten med kärnvapen ombord.

Rolf Lindén, major vid kustartilleriet, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet)

Farväl och på återseende.

Alexej Kalinin, sovjetisk viceamiral, enligt Svenska Dagbladet (rikstidning)

Vi hade order att spränga ubåten om svenskarna stormade den.

Vasilij Besedin, ställföreträdande chef ombord på U 137, uppgav i en intervju 2006 enligt Expressen (kvällstidning)

För den som skriver eller läser om U 137 är valet tydligt: ange datum och källa för varje uppgift, eller märk den som oklar. Frågan om avsikt är den som gör händelsen till mer än en navigeringsincident, och den är fortfarande inte avgjord i underlaget.

Relaterad läsning: Hur många soldater har Sverige? Försvarsmaktens siffror och mål · Vem mördade Olof Palme? Fakta om mordet och utredningen

Vanliga frågor

Var gick ubåten U 137 på grund?

Ubåten gick på grund vid Torhamnaskär/Torumskär i Gåsefjärden utanför Karlskrona, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet).

Hur lång tid tog det innan ubåten kom loss?

Ungefär tio dagar från grundstötningen till eskorten ut 6 november 1981, enligt Svenska Dagbladet (rikstidning).

Vilken klass tillhörde ubåten?

Ubåten var en sovjetisk Whiskey-klass, med beteckningen S-363, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet).

Varför gick ubåten på grund?

Sovjetunionen hävdade att gyrokompassen gått sönder, enligt Wikipedia (öppen uppslagsbok). Orsaken är inte fastställd i underlaget.

Vilken marinbas ligger i Karlskrona?

Underlaget nämner marinbasen i Karlskrona men anger inte dess namn eller dagens verksamhet, enligt Försvarsmakten (statlig myndighet).

Hur reagerade Sverige på händelsen?

Regeringen sade nej till sovjetisk bärgning, enligt Svenska Dagbladet (rikstidning), och protesterade med två protestnoter, enligt Wikipedia (öppen uppslagsbok).

Hur stor var den sovjetiska ersättningen?

Ett belopp på cirka 1,5 miljoner kronor uppges i en enda källa och är inte oberoende bekräftat, enligt SO-rummet (undervisningsmaterial).

Relaterad läsning

• Hur många soldater har Sverige? Försvarsmaktens siffror och mål (Affärsmagasinet, reportage om Sveriges försvar)

Konsekvensen för den som vill läsa vidare: de citerade källorna ovan är underlaget för händelsen, medan reportaget ovan handlar om Sveriges försvar i stort.