
Visst finns det något särskilt med ett bord som bär på en historia. Gamla plankor från en riven ladugård eller ett rivningsbygge kan bli ett rustikt matbord – billigare än nytt och med en helt egen karaktär. I den här guiden får du veta hur du väljer rätt virke, förbereder plankorna och bygger ett stabilt bord som håller i många år.
Genomsnittligt antal plankor: 4–6 stycken för ett matbord på 200×80 cm ·
Kostnad per projekt: 500–1500 kr beroende på virke och ben ·
Tidsåtgång: 2–4 timmar för grundarbete plus torktid ·
Vanligaste träslaget: Furu och gran från rivningsvirke
Snabböversikt
- Gamla plankor måste vara torra (under 20 % fuktkvot) innan bearbetning (Svenska Träskyddsföreningen – branschorganisation)
- Förborrning i äldre trä minskar risken för sprickor (Altanplaneraren – guide för utomhusbygge)
- Exakt livslängd för ett bord av gamla plankor varierar stort med virkets kvalitet
- Bästa metoden för att ta bort spikar och rost från återbrukade plankor
- Grundarbete: 2–4 timmar för sågning, hyvling och slipning (Bygghemma – byggvaruhuskedja)
- Torktid för olja/lack: 12–24 timmar innan bordet kan användas (Bygghemma – byggvaruhuskedja)
- Efter bygget: underhåll med olja eller hårdvaxolja var 6–12 månad
- Utomhusbord: behandla med utomhusolja och täck över vintertid
Nyckelfakta sammanfattar viktiga mått och materialegenskaper för ett bord av gamla plankor.
| Parameter | Värde |
|---|---|
| Vanligaste träslaget för återbruk | Furu (cirka 70 % av allt rivningsvirke) |
| Rekommenderad tjocklek på plankor | 28–45 mm för bordsskiva |
| Behandling som krävs | Vätbaserad olja eller hårdvaxolja inomhus, tryckimpregnering utomhus |
| Genomsnittlig bordshöjd | 72–76 cm |
| Minimal benbredd för stabilitet | 40×40 mm eller 60×30 mm |
Vad kan man använda som bordsben?
Olika typer av ben: metall, trä, stålrör
- Fyra ben i 45×45 mm dimension ger god stabilitet för ett plankbord (Bygghemma – byggvaruhuskedja)
- Metallben i svart pulverlackad stål ger industriell stil och klarar tunga skivor
- Stålrör (30 mm diameter) med fläns är ett enkelt och billigt alternativ
Kryssben – stabilitet och stil
- Kryssben ger extra stagning och är vanligt i rustika bord (se Bygghemma ovan)
- Kryssben kan byggas av 45×45 mm reglar eller 30×30 mm stålrör
- Ger bättre sidostabilitet än fyra fristående ben
Återbrukade ben från gamla möbler
- Återbrukade bordsben kan hämtas från loppis eller rivningsmöbler (Byggmax – gör-det-själv-guide)
- Svarvade träben från 50- och 60-talsmöbler är både eleganta och robusta
- Kontrollera att gängor och skruvhål är intakta före återanvändning
Vad det innebär: Valet av ben påverkar både utseende och stabilitet. Kryssben är bäst för tunga plankbord eftersom de motverkar vippning i sidled – något som blir avgörande när skivan väger 20–30 kg.
Vad kan man använda som bordsskiva?
Gamla plankor som bordsskiva – förberedelse och bearbetning
- Gamla plankor måste hyvlas och slipas innan användning (se Bygghemma ovan)
- Plankor kan skruvas ihop med träpluggar eller plattjärn på undersidan (se Bygghemma ovan)
- Ett normalt överhäng för ändarna är 2–5 cm på varje sida (Altanplaneraren – guide för utomhusbygge)
Alternativ som laminat, faner eller massivträ
- En bordsskiva av massivträ är hållbar men kräver underhåll (Wikipedia – träslag)
- Faner är en tunn träskiva på spånskiva – inte massivt trä (se Byggmax ovan)
- Laminat är billigast men svårt att reparera om det skadas
Kakla bordsskiva – ett modernt alternativ
- Kaklad bordsskiva är lättskött men tyngre och kallare (Bolist – byggvaruhus)
- Kräver en kryssfanerskiva som underlag och klinker med fog
- Lämplig för uteplatser men mindre mysig inomhus
Vad som är vettigt: Gamla plankor vinner på värme och pris, men kräver mer arbete. För den som prioriterar låg vikt och underhållsfri yta är laminat eller kakel ett bättre val – om än med avkall på den rustika känslan.
Vilket virke till bord?
Furu, gran, ek – fördelar och nackdelar
- Furu är billigast och enkelt att bearbeta men mjukare (se Wikipedia – träslag ovan)
- Ek är hårt och hållbart men dyrare och tyngre (se Wikipedia – träslag ovan)
- Gran är lättare och billigare än furu men har större kvistar
Återbrukat virke kontra nytt
- Återbrukat virke kräver inspektion för sprickor och röta (se Svenska Träskyddsföreningen ovan)
- Nytt virke är dyrare (ca 100–300 kr/m²) men garanterat friskt
- Återbruk kan kosta 0–50 kr per planka om du hämtar själv
Tryckimpregnerat virke för utomhusbord
- Tryckimpregnerat virke bör inte användas inomhus på grund av kemikalier (se Svenska Träskyddsföreningen ovan)
- För utomhusbruk krävs återbrukat impregnerat virke med ursprunglig avsedd användning (se Svenska Träskyddsföreningen ovan)
- Avfall Sverige rapporterar möjligheter att sortera ut modernt impregnerat trä som inte är farligt avfall (Avfall Sverige – branschorganisation)
Avvägningen: Furu är förstavalet för återbruk – lätt att hitta, bearbeta och behandla. Ek ger ett exklusivare slutresultat men kostar minst tre gånger mer och kräver kraftigare verktyg för kapning och borrning.
Tid och verktyg måste vägas mot materialkostnad. Den som har tillgång till en hyvel och slipmaskin från uthyrning (ca 300 kr/dag) sparar fortfarande 500–1000 kr jämfört med att köpa en liknande begagnad möbel.
Vilket är det billigaste materialet att göra ett bord av?
Plywood, spånskiva, MDF – pris och hållbarhet
- Gamla plankor är ofta billigast om de hämtas gratis från rivning (IVL Svenska Miljöinstitutet – forskningsinstitut)
- Plywood är billigt men kräver kantlist för fint resultat
- MDF är ännu billigare men känsligt för fukt
Återbrukade plankor – ofta gratis eller mycket billiga
- Besparing på upp till 80 % jämfört med nyköpt bord enligt beräkningar i denna guide
- IVL:s byggåterbruksguide (januari 2022) underlättar för privatpersoner (se IVL ovan)
Billiga bordsben – vad funkar?
- Stålrör med fläns från byggvaruhus: ca 200 kr per ben
- Återbrukade ben från loppis: 50–100 kr per styck
- Bockade metallben (så kallade hairpin legs) från 150 kr per par online
Kalkylen: Ett bord av gratis plankor och återbrukade ben landar på 200–600 kr. Motsvarande nytt furubord på IKEA kostar 2500–4000 kr. Besparingen är tydlig – men tiden du lägger på förberedelse är din investering.
Vad heter det där billiga konstgjorda träet?
MDF, spånskiva, laminat, faner – skillnader
- MDF (Medium Density Fiberboard) är ett billigt kompositmaterial (Wikipedia – MDF)
- Spånskiva är ännu billigare men har sämre hållfasthet
- Faner är en tunn träskiva på spånskiva – inte massivt trä (se Byggmax ovan)
När passar konstgjort trä för bord?
- MDF lämpar sig för hobbyrum och arbetsbord där ytan inte utsätts för fukt
- Spånskiva är känslig för fukt och brister vid hög belastning
- Laminat är reptåligt och lätt att torka av – bra för kök med barn
Vanliga missuppfattningar om konstgjort trä
- Faner är tunn trä på spånskiva – kan inte slipas om när ytan är sliten
- Spånskiva med melaminkant är inte vattentät – fogarna sväller vid fukt
- MDF är tyngre än massivt trä vid samma tjocklek (cirka 700 kg/m³ mot furu 500 kg/m³)
Använd aldrig gammal spånskiva från rivning inomhus om den har varit blöt – mögel och mögeldamm kan spridas i rummet. Kontrollera alltid med fuktmätare (se Svenska Träskyddsföreningen ovan).
Sammanfattning: Konstgjort trä är ett budgetalternativ med begränsningar i hållbarhet och reparationsmöjligheter – för den som prioriterar låg vikt och underhållsfri yta är MDF eller spånskiva praktiska val, men de saknar massivträets värme och livslängd.
Vad finns det för alternativ till ett matbord i trä?
Sten, Dekton, porslin, harts – för- och nackdelar
- Sten och Dekton är mycket dyrare men extremt hållbara (Wikipedia – Dekton)
- Hartsbord är lätta och billiga men repas lätt
- Trä är det vanligaste valet för hemmet på grund av värme och pris (se Wikipedia – träslag ovan)
Metallbord – industriell stil
- Metallbord (aluminium eller stål) är lätta och underhållsfria utomhus
- Stål är stabilt men rostar om det inte är pulverlackat
- Aluminium är mycket dyrare men rostfritt
Utebord i komposit eller aluminium
- Kompositbrädor (träfiber och plast) kräver inget underhåll
- Aluminiumramar med skiva i glas eller aluminium är moderna men kalla
- Gamla plankor som utebord: kräver årlig oljning men ger varmare intryck
Slutsats för hemmamiljö: Trä – särskilt återbrukat – är svårslaget när det gäller pris, känsla och möjlighet att reparera. Sten och Dekton är för dem med hög budget och minimalt underhållstålamod.
En jämförelse mellan de vanligaste bordsskivematerialen visar tydliga skillnader i kostnad, vikt och skötsel:
| Material | Pris per m² (ca) | Vikt (kg/m²) | Underhåll | Reparationsvänlighet |
|---|---|---|---|---|
| Gamla plankor (återbruk) | 0–50 kr | 20–30 | Olja/lack var 12:e månad | Hög – slipa och olja om |
| Ny furu | 200–400 kr | 18–25 | Olja/lack var 12:e månad | Hög |
| Ek (massiv) | 800–1500 kr | 25–35 | Olja 1–2 ggr/år | Hög |
| MDF (16 mm) | 100–150 kr | 15–20 | Inget, men fuktkänslig | Låg – går ej slipa |
| Spånskiva (16 mm) | 80–120 kr | 12–18 | Inget, men mycket fuktkänslig | Låg |
| Plywood (18 mm) | 200–350 kr | 14–22 | Olja/lack om ytan ska synas | Medel – kan slipas ytligt |
Mönstret: Återbrukade plankor vinner på pris och reparationsvänlighet, men kräver mest arbete innan bordet är färdigt. Den som värderar kortsiktig enkelhet väljer MDF eller spånskiva och accepterar kortare livslängd.
Alla priser är ungefärliga och baserade på svenska byggvaruhus våren 2025. Återbrukspriset förutsätter att du själv hämtar och transporterar plankorna.
Bygga bord av gamla plankor – steg för steg
Följ dessa steg för att bygga ett stabilt och snyggt bord av återbrukade plankor. Du behöver grundläggande verktyg: såg, borrmaskin, skruvdragare, slipmaskin, tvingar och måttband.
- Välj och inspektera virket. Gå igenom varje planka. Leta efter sprickor, röta och spikar. Fuktmät: under 20 % godkänt (se Svenska Träskyddsföreningen ovan). Ta bort alla spikar och rost – använd en magnetdetektor för att hitta dolda spikar.
- Hyvla och såga till mått. Hyvla plankorna till jämn tjocklek (28–45 mm). Kapa ändarna i 90° vinkel. För matbord 200×80 cm behöver du 4–6 plankor som läggs kant i kant.
- Slipa noggrant. Börja med korn 80, gå till 120 och avsluta med 180. Slipa i träets riktning. En excenterslip underlättar (se Bygghemma ovan).
- Montera ihop skivan. Lägg plankorna bredvid varandra med 2–3 mm mellanrum för rörelse. Skruva fast plattjärn eller en ram av 45×45 mm reglar på undersidan (se Bygghemma ovan).
- Fäst benen. Mät ut placering: ett ben i varje hörn, 5–10 cm från kanten. Förborra i ben och skiva. Skruva med 6×80 mm träskruv. För extra stabilitet: sätt ett tvärstag (kryss) mellan benen (se Bygghemma ovan).
- Behandla ytan. Applicera vätbaserad olja, hårdvaxolja eller lack. Låt torka i 12–24 timmar. Slipa lätt mellan lagren med korn 320 för blank yta (se Bygghemma ovan).
Resultatet: Efter ett heldagsarbete har du ett unikt bord som är minst lika stabilt som ett nyköpt – och som har sparat dig 2000–4000 kr och gett en möbel med själ.
Fördelar med återbrukade plankor
- Låg kostnad – ofta gratis eller under 50 kr per planka
- Unik karaktär – patina och kvistar ger personlighet
- Miljövinst – minskar byggavfall och sparar ny råvara (se IVL ovan)
- Hållbart – massivt trä kan slipas och behandlas om flera gånger
Nackdelar och risker
- Tidskrävande förberedelse – hyvling, slipning, spikborttagning
- Osäker kvalitet – dolda sprickor och röta upptäcks sent
- Kemikalier i äldre impregnerat virke – hantera med försiktighet (se Svenska Träskyddsföreningen ovan)
- Kan kräva specialverktyg (hyvel, bandsåg) om du ska bearbeta grova plankor
Bekräftade fakta och oklara punkter
Bekräftade fakta
- Gamla plankor måste vara torra (under 20 % fuktkvot) innan bearbetning (se Svenska Träskyddsföreningen ovan)
- Förborrning i äldre trä minskar risken för sprickor (se Altanplaneraren ovan)
- Tryckimpregnerat virke bör inte användas inomhus på grund av kemikalier (se Svenska Träskyddsföreningen ovan)
Oklara punkter – gör din egen bedömning
- Exakt livslängd för ett bord av gamla plankor varierar stort med virkets kvalitet – inget garantivärde kan ges
- Bästa metoden för att ta bort spikar och rost från återbrukade plankor – erfarenheter går isär
- Om äldre tryckimpregnerat virke (före 2003) innehåller farliga halter av arsenik och krom – test krävs för säker sortering (se Avfall Sverige ovan)
Sammantaget: Kunskapen om återbruk av plankor är delvis väletablerad, men vissa osäkerheter kvarstår – särskilt kring metoder för spikborttagning och exakt livslängd.
Jag byggde mitt matbord av gamla plankor från en ladugård. Hyvlade dem, slipade och oljade med linolja. Det blev perfekt och kostade nästan inget.
– Användare på Byggahus.se (forum för gör-det-själv)
Det enda som du behöver är en skiva från en trädstam, en excenterslip, lite bänkskiveolja och ett par händer.
– Blogginlägg på GDS.se (gör-det-själv-blogg)
Redaktionens reflektion: Citaten ovan speglar det som återkommer i svenska DIY-kretsar: återbruk av plankor är både enkelt och belönande, men förarbetet får inte underskattas. Äldre ladugårdsvirke är ofta tätvuxet och starkare än dagens snabbvuxna furu – det är en bonus du inte får i byggvaruhuset.
rito.se, sopor.nu, altanplaneraren.se, borasregionen.se, ivl.se, alpvirke.se, byggahus.se
För den som vill återbruka material finns en utmärkt guide om att bygga bord av gamla plankor som går igenom allt från materialval till kostnad.
Vanliga frågor om att bygga bord av gamla plankor
Hur förbereder man gamla plankor för ett bord?
Börja med att inspektera varje planka för spikar, röta och sprickor. Ta bort alla spikar med en tång eller vinkelslip. Hyvla plankorna till jämn tjocklek (28–45 mm), slipa från korn 80 till 180, och dammsug noga innan montering. Se till att fuktkvoten är under 20 %.
Kan man använda tryckimpregnerade plankor inomhus?
Nej, tryckimpregnerat virke ska inte användas inomhus eftersom det innehåller kemikalier som kan avges till inomhusluften (se Svenska Träskyddsföreningen ovan). Använd det endast till utomhusmöbler och hantera med handskar vid bearbetning.
Vilken typ av ben är bäst för ett tungt plankbord?
Kryssben eller fyra grova ben (minst 45×45 mm) ger bäst stabilitet. För ett bord som väger 20–30 kg är kryssben att föredra eftersom de motverkar vippning i sidled (se Bygghemma ovan).
Hur slipar man en gammal bordsskiva på rätt sätt?
Börja med grovt papper (korn 60–80) för att ta bort gammal färg och ojämnheter, fortsätt till mellan (korn 120) och avsluta med fint (korn 180–220). Slipa alltid i träets fiberriktning för att undvika repor. Använd excenterslip för effektivast resultat (se Bygghemma ovan).
Måste man behandla träet med något innan användning?
Ja, obehandlat trä smutsas ner snabbt och kan spricka. Inomhus rekommenderas hårdvaxolja eller vätbaserad olja. Utomhus krävs en utomhusolja med UV-skydd. Applicera minst två lager och låt torka mellan lagren (se Bygghemma ovan).
Hur fäster man bordsskivan i benen?
Skruva benen direkt i skivan underifrån med rostfria träskruv (minst 6×80 mm). Förborra både i ben och skiva. Använd vinkelbeslag eller en ram under skivan om du vill kunna demontera benen vid flytt (se Bygghemma ovan).
Vilket träslag är mest hållbart för ett utebord av gamla plankor?
Ek är mest hållbart – det innehåller garvsyra som gör det naturligt motståndskraftigt mot röta. Furu och gran fungerar också om de behandlas med utomhusolja varje år. Undvik björk och bok utomhus – de ruttnar snabbt (se Wikipedia – träslag ovan).
För den svenska gör-det-självaren är valet tydligt: satsa på återbrukade plankor om du har tid och grundläggande verktyg. Du får ett personligt, hållbart bord för en bråkdel av priset – men var beredd på att lägga en heldag på förarbete. Alternativet är att köpa nytt, men då betalar du för bekvämligheten snarare än för kvalitet.








