Varför får man artros? Orsaker, kost och övningar – guide

Du har säkert känt någon som har artros – kanske har du själv fått ont i knäna eller höfterna. Frågan varför vissa drabbas medan andra går fri är en av de vanligaste från våra läsare. Den här guiden går igenom vad forskningen säger om orsaker, vilken mat som kan påverka och vilka övningar som lindrar – med råd från svenska vårdkällor som 1177 Vårdguiden (Sveriges offentliga vårdinformationskanal) och Lunds universitet (Artrosportalen).

Årligen diagnostiseras i Sverige: cirka 1,5 miljoner personer ·
Vanligaste leden för artros: knäleden ·
Andel kvinnor bland drabbade: cirka 60 % ·
Riskökning vid övervikt (BMI >30): 3–4 gånger högre risk ·
Ålder då artros oftast debuterar: 45–65 år

Här är snabbfakta om artros från svenska och internationella källor:

Vad är orsakerna till artros?

Frågan har inget enkelt svar – artros har ofta flera samverkande orsaker. Enligt 1177 Vårdguiden (Sveriges offentliga vårdinformationskanal) är ärftlighet, övervikt, tidigare ledskada, ålder och kön alla viktiga faktorer.

Ärftlighet och genetik

• Ärftlighet är en riskfaktor – risken är större om sjukdomen finns i släkten (1177 Vårdguiden).
• Lunds universitets Artrosportal bekräftar att ärftliga faktorer spelar en betydande roll.

Övervikt och belastning

• Övervikt ökar risken för artros genom högre belastning på lederna (1177 Vårdguiden).
• BMI över 30 innebär en 3–4 gånger högre risk att utveckla artros i knä- och höftleder (Ekm.dk – Danska kliniska riktlinjer).

Tidigare ledskador

• En ledskada kan leda till artros flera år senare (1177 Vårdguiden). Exempel: korsbandsskada, meniskskada eller benbrott nära en led.
• Upprepad ensidig belastning, exempelvis tunga lyft, ökar också risken (1177 Vårdguiden).

Ålder och kön

• Artros debuterar oftast efter 45 års ålder, och kvinnor drabbas i högre grad (cirka 60 % av patienterna är kvinnor) (Artrosportalen – Lunds universitet).

Sammanfattningsvis: artros är en multifaktoriell sjukdom där flera riskfaktorer samverkar.

Vad triggar igång artros?

Utöver de grundläggande orsakerna finns specifika triggers som kan påskynda eller utlösa artrosen.

Överbelastning i arbete och fritid

• Upprepad ensidig belastning, till exempel tunga lyft i arbetet, kan öka risken (1177 Vårdguiden).
• Även elitidrott med hög belastning på lederna är en riskfaktor.

Fysisk inaktivitet och stillasittande

• Svaga muskler är en riskfaktor för artros (1177 Vårdguiden). stillasittande bidrar till muskelsvaghet.
• Såväl fysisk inaktivitet som elitidrott kan vara riskfaktorer – balans är nyckeln.

Det paradoxala är att lagom fysisk aktivitet skyddar, medan stillasittande eller extrem idrott ökar risken.

Vad ska man undvika att äta när man har artros?

Kosten spelar en roll för inflammation och smärta. Här är råden från svenska källor.

Livsmedel som kan öka inflammation

• Processad mat och socker kan öka inflammation (PubMed (internationell medicinsk databas)).
• Rött kött och friterad mat bör begränsas enligt kostråd från Reumatikerförbundet (patientförening).
• Bananer påverkar inte artros negativt enligt tillgängliga råd.

Mat som kan förvärra smärta

• Enligt PubMed rekommenderas diet i kombination med träning starkt – att undvika inflammatorisk mat kan minska symtom.

En antiinflammatorisk kost med grönsaker, frukt och fisk kan bidra till minskad smärta.

Vilka övningar bör man undvika vid artros?

Träning är viktig, men fel typ av träning kan göra ont värre.

Högbelastande aktiviteter

• Övningar med hög belastning som hopp och löpning på hårt underlag bör undvikas (PubMed).
• Styrketräning med måttlig belastning är däremot bra – struktur och individuell anpassning är avgörande.

Rekommenderade alternativa övningar

• Simning och cykling är skonsamma alternativ (Ekm.dk – Danska kliniska riktlinjer).
• Träningsformen bör individualiseras vid artros (PubMed).

Personer med artros som väljer skonsam träning kan minska smärtan avsevärt.

Hur lindrar man artros snabbt?

Vid akut smärta finns flera metoder som kan ge snabb lindring. Här är en steg-för-steg-guide baserad på 1177 Vårdguiden (Sveriges offentliga vårdinformationskanal).

1. Vila i akut skede – men håll igång rörligheten inom smärtgränsen.
2. Kylbehandling – lägg en kylklamp eller påse med is på det ömma området i 10–15 minuter. Det minskar inflammation och smärta (1177 Vårdguiden).
3. Receptfria antiinflammatoriska läkemedel – exempelvis ibuprofen, kan användas kortvarigt (högst 1–2 veckor). Rådgör med apotekspersonal.
4. Måttlig rörelse – gå en kort promenad eller gör mjuka rörelser i leden så fort smärtan avtar.

Vid återkommande eller svår smärta ska du kontakta vårdcentralen för en individuell plan.

Kortvarig användning av antiinflammatoriska läkemedel kan vara effektiv, men långvarig användning kräver läkarkontakt.

Kan artros försvinna?

Artros är en kronisk ledsjukdom som inte kan botas, men rätt behandling kan minska symptom och bromsa förloppet.

Artros som kronisk sjukdom

Artros är en kronisk sjukdom som inte går att bota. Det innebär att brosket som brutits ner inte kan återbildas. Behandlingen fokuserar på att lindra smärta och förbättra funktion.

Möjlighet till symptomfrihet

Många kan uppnå långa perioder utan besvär genom livsstilsförändringar. Viktminskning, rätt kost och anpassad träning kan minska inflammation och belastning.

Behandling som bromsar förloppet

Livsstilsförändringar som viktminskning och träning har god effekt. Studier visar att de kan bromsa förloppet och minska smärta avsevärt.

Bekräftade fakta och vad som är oklart

En del samband är tydligt belagda, medan andra fortfarande är under utredning.

Forskningen fortsätter att klarlägga mekanismerna bakom artros.

Vad säger experterna?

”Artros beror på övervikt, ärftlighet och tidigare ledskada. Det är inte helt känt varför vissa får artros och andra inte.”

– 1177 Vårdguiden (Sveriges offentliga vårdinformationskanal)

”Artros har ofta flera olika orsaker där ärftliga faktorer, livsstil, tidigare ledskador, ålder och kön spelar roll.”

– Artrosportalen, Lunds universitet

För den som lever med artros i Sverige är budskapet tydligt: även om sjukdomen är kronisk kan livsstilsförändringar – viktminskning, rätt kost och individualiserad träning – dramatiskt minska symtom och bromsa förloppet. Att vänta med åtgärder innebär oftast ökad smärta och sämre ledfunktion. För svenska patienter är valet att agera nu eller senare avgörande för livskvaliteten.

Vanliga frågor

Relaterad läsning

• Normalt blodsocker vid diabetes typ 2 – Allt du behöver veta
• Mår illa hela tiden? Vanliga orsaker och effektiv behandling