Har du någonsin hört talas om att det kan vara olagligt att dansa utan tillstånd i Sverige? Eller att ett gammalt stenröse i skogen plötsligt har ett juridiskt skydd starkare än din äganderätt? Sveriges lagbok rymmer fler överraskningar än man kan tro – här är en guide till de konstigaste och mest omdiskuterade lagarna.
Antal dumma lagar listade av Expressen: 10 · Motion om Sveriges 13 sämsta lagar: 2023/24:1633 · Länder med skruvade lagar (Discoveringtheplanet): 32 · Årtal för SVT:s artikel om bisarraste lagar: 2012 · Antal grundlagar i Sverige: 4
Snabböversikt
- Biotopskydd regleras i 7 kap. 11 § miljöbalken (Naturvårdsverket)
- Danskungslovet kräver tillstånd för offentlig dans sedan 1700-talet (Expressen)
- Om danskungslovet faktiskt tillämpas i praktiken
- Hur många av de listade ”dumma lagarna” som är lagar snarare än lokala regler
- Riksdagen avgör motionens öde – biotopskydd på stenhögar kan avskaffas
- Ökad debatt om föråldrade lagar och regelverk
Här är en snabb sammanställning av fakta om konstiga lagar i Sverige.
| Nyckelområde | Detalj |
|---|---|
| Land | Sverige |
| Antal grundlagar | 4 |
| Senaste motion om dumma lagar | 2023/24:1633 |
| Exempel på gammal lag | Danskungslovet (1700-talet) |
| Källa för 10 dummaste lagarna | Expressen (2022) |
| Myndighet för biotopskydd på skogsmark | Skogsstyrelsen (Skogsstyrelsen – svensk myndighet) |
| Biotopskyddets lagrum | 7 kap. 11 § miljöbalken (Naturvårdsverket – tillsynsmyndighet) |
Vad är den konstigaste lagen i Sverige?
Danskungslovet – en historisk rest
Den kanske mest omtalade ”konstiga lagen” i Sverige är danskungslovet. Expressen listade 2022 danskungslovet som en av Sveriges tio dummaste lagar. Regeln, som härstammar från 1700-talet, kräver att du har tillstånd från polisen för att arrangera offentlig dans. I praktiken har den blivit en anakronism – de flesta vet inte ens om att den finns, och tillämpningen varierar stort mellan kommuner.
En lag från 1700-talet som nästan ingen känner till – men som fortfarande står i lagboken och kan användas mot danskvällar i parker och föreningslokaler.
Fotoförbudet på offentlig konst
Att fotografera offentlig konst i Sverige kan vara olagligt. Regelverket handlar om upphovsrätt: om konstverket inte är officiellt ”övergivet” av konstnären krävs tillstånd för publicering av bilder. Detta påverkar allt från turisters Instagram-bilder till tidningars reportage – en oklar gräns mellan allemansrätt och konstnärsrätt som skapar debatt.
Biotopskyddet på stenhögar
Ett aktuellt exempel på en föråldrad lag är biotopskyddet på temporära stenhögar. Enligt gällande regler i Naturvårdsverkets vägledning omfattas även tillfälliga stenhögar av biotopskyddet. Motion 2023/24:1633, väckt i riksdagen, föreslår att skyddet på temporära stenhögar avskaffas – ett konkret exempel på en regel som kritiseras som dum snarare än ändamålsenlig.
För lantbrukare och skogsägare innebär biotopskyddet på stenhögar att de inte får röja gamla odlingsrösen utan att riskera böter – trots att stenhögarna ofta är resultatet av generations arbete.
Mönstret: Den konstigaste lagen är sällan unik – snarare representerar danskungslovet, fotoförbudet och biotopskyddet tre kategorier av regler som lever kvar långt efter att deras ursprungliga syfte bleknat.
Vilka är de ovanliga lagarna i Sverige?
Dans- och nöjeslagar
Förutom danskungslovet finns fler regler kring nöjesliv som uppfattas som ovanliga. I vissa kommuner krävs tillstånd för allmän dans – även på privata fester om de är offentligt annonserade. Expressens lista tar upp detta som exempel på en regel som skapar onödig byråkrati.
Lag om stenhögar
Biotopskyddsområden regleras i 7 kap. 11 § miljöbalken och i förordningen (1998:1252) om områdesskydd. Här slås fast att vissa mark- och vattenområden i bilaga 1 utgör generella biotopskyddsområden – och stenrösen i jordbruksmark ingår. Skogsstyrelsen anger att ett biotopskyddsområde normalt är cirka 2–10 hektar stort och skyddas för all framtid.
Regler kring offentlig konst
Sveriges lagar kring offentlig konst och fotografering är ovanliga internationellt sett. Medan de flesta länder tillåter fotografier av konst i det offentliga rummet, har Sverige en striktare tolkning av upphovsrätten. Det gör att en turist som fotograferar en skulptur i en park riskerar att bryta mot lagen om bilden publiceras.
Vad detta betyder: Gemensamt för dessa ovanliga lagar är att de ofta är gamla, otydligt kommunicerade och sällan anpassade till moderna förhållanden – en grogrund för förvirring och frustration.
Vad är förbjudet i Sverige?
Förbjudna handlingar enligt vanliga missuppfattningar
Många svenskar och besökare går runt med felaktiga föreställningar om vad som faktiskt är förbjudet. Polisen förtydligar att svensk lag gäller alla i Sverige – men att många påstådda förbud i själva verket är lokala ordningsregler eller missförstånd. Till exempel är det inte olagligt att cykla på trottoaren om du är barn, men vuxna kan bötfällas i vissa kommuner.
Specifika förbud i svensk lag
Faktiska förbud som ofta förvånar: att publicera bilder på offentlig konst utan tillstånd (som nämnts), att dansa på allmän plats utan tillstånd i vissa kommuner, och att röja stenrösen på jordbruksmark. Skogsstyrelsen anger att det är förbjudet att bedriva skogsbruk inom ett biotopskyddsområde – även om stenhögarna ser ut som skräp.
Skillnad mellan brott och regelöverträdelse
Det är viktigt att skilja mellan straffrättsliga brott och regelöverträdelser. Att bryta mot danskungslovet är normalt sett en ordningsförseelse som kan ge böter, inte en fängelsepåföljd. Däremot kan grova överträdelser av biotopskyddet leda till miljösanktionsavgifter som löper på tiotusentals kronor – en betydande risk för markägare.
Konsekvensen: För den vanliga medborgaren är risken att straffas för dessa ”konstiga lagar” liten, men för lantbrukare och föreningsarrangörer kan de bli kostsamma överraskningar.
Vilka lagar har vi i Sverige?
Grundlagar
Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa utgör landets juridiska ryggrad och kan bara ändras genom två riksdagsbeslut med ett val emellan. De konstiga lagarna finns sällan på denna nivå – de är oftast speciallagar eller förordningar.
Vanliga lagar
Riksdagen stiftar lagar som till exempel miljöbalken, socialtjänstlagen och plan- och bygglagen. Biotopskyddet är ett exempel på en vanlig lag som finns i miljöbalken. Att en lag är ”vanlig” betyder dock inte att den är modern – miljöbalken trädde i kraft 1999 men bygger på äldre naturvårdslagstiftning.
Förordningar och föreskrifter
Regeringen utfärdar förordningar som preciserar lagarna, till exempel förordningen (1998:1252) om områdesskydd. Myndigheter som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen utfärdar sedan föreskrifter på detaljnivå. Det är på denna nivå de flesta ”konstiga lagarna” finns – långt från riksdagens debatter.
Avslöjandet: Konstiga lagar uppstår ofta när en myndighetsföreskrift eller gammal förordning lever kvar utan att uppdateras – ingen enskild person eller institution har aktivt beslutat att de ska vara just så märkliga.
Vad får man inte säga till polisen?
Förtal och hot mot tjänsteman
Yttrandefriheten i Sverige är stark, men den har gränser. Det är olagligt att förtala eller hota en polis i tjänst. Polisen hänvisar till brottsbalken: hot mot tjänsteman kan ge fängelse i upp till fyra år. Att uttrycka sig starkt kritiskt är däremot tillåtet – gränsen går vid hot och förolämpningar.
Rätten att vara tyst
En av de vanligaste missuppfattningarna är att man måste svara på polisens frågor. Det är inte sant – du har rätt att vara tyst, med vissa undantag vid exempelvis rattfylla där blåsprov är obligatoriskt. Att ljuga för polisen däremot är olagligt och kan rubriceras som falsk tillvitelse eller osann försäkran.
Vanliga missförstånd
Många tror att det är olagligt att filma polisen – men det är det inte. Däremot får du inte hindra deras arbete. Och att säga ”jag känner en advokat” är inte olagligt, men att säga ”jag kommer att skjuta dig” är det. Gränserna är tydliga i lag men ofta otydliga i praktiken.
Mönstret: Även här handlar de konstigaste aspekterna om brist på kunskap – lagarna i sig är sällan märkliga, men folkets uppfattning om dem är det.
Tidslinje över konstiga lagars utveckling
- – Danskungslovet införs; tillstånd krävs för offentlig dans
- – SVT publicerar ”Världens bisarraste lagar”
- – Expressen debattartikel listar Sveriges tio dummaste lagar
- – Motion 2023/24:1633 föreslår avskaffande av biotopskydd på temporära stenhögar
Bekräftade fakta och oklarheter
Bekräftade fakta
- Det är olagligt att dansa utan tillstånd på vissa platser i Sverige (Expressen)
- Biotopskydd gäller även temporära stenhögar enligt nuvarande lag (Naturvårdsverket)
- Att fotografera offentlig konst utan tillstånd kan vara olagligt i vissa fall
- Sverige har fyra grundlagar
- Motion 2023/24:1633 föreslår ändring av biotopskyddet (Riksdagen)
- Skogsstyrelsen ansvarar för biotopskydd på skogsmark (Skogsstyrelsen)
Vad som är oklart
- Om danskungslovet faktiskt tillämpas i praktiken
- Hur många av de listade ”dumma lagarna” som är lagar snarare än lokala regler
- Om fotoförbudet på offentlig konst har lett till faktiska åtal i Sverige
Röster i debatten
”Sveriges tio dummaste lagar – danskungslovet toppar listan. En regel som borde ha avskaffats för hundra år sedan, men fortfarande finns kvar och skapar onödig byråkrati.”
– Expressen debattör, artikel 2022
”Motionen föreslår att biotopskyddet på temporära stenhögar avskaffas. Det är orimligt att en markägare inte får röja sitt eget odlingsröse för att det klassas som en biotop.”
– Motionär i riksdagen, Motion 2023/24:1633
Båda rösterna pekar på samma problem: lagar som en gång hade ett syfte har blivit föråldrade eller feltolkade. Konsekvensen: För markägare, dansarrangörer och fotografer i Sverige är slutsatsen tydlig: antingen driver du på för lagändring, eller så riskerar du att bryta mot regler som ingen längre förstår varför de finns.
riksdagen.se, sv.wikipedia.org, naturvardsverket.se, naturvardsverket.se, regeringen.se, regeringen.se, lansstyrelsen.se, riksdagen.se, lansstyrelsen.se
Bland de mest omtalade exemplen på konstiga lagar i Sverige finns det omtalade danstillståndet och förbudet mot att flytta stenhögar.
Vanliga frågor
Hur kan en lag ändras i Sverige?
En lag ändras genom ett riksdagsbeslut. Förslag kan väckas av regeringen eller en riksdagsledamot (motion). Grundlag kräver två beslut med val emellan. Enklare regler i förordningar kan ändras av regeringen.
Vem bestämmer om en lag är dum eller konstig?
Det finns ingen officiell bedömning. ”Dumma lagar” är en subjektiv etikett som används i debattartiklar och listor. Det som är konstigt för en person kan vara funktionellt för en annan.
Finns det lagar som är unika för Sverige?
Ja, exempel är danskungslovet och den specifika tolkningen av fotoförbud på offentlig konst. Många länder har dock egna ”konstiga lagar” – Discoveringtheplanet listar 32 länder med skruvade lagar.
Kan man straffas för att bryta mot en ”dum” lag?
Ja, lagen gäller oavsett om den uppfattas som dum eller konstig. Till exempel kan brott mot biotopskyddet leda till miljösanktionsavgifter. Däremot är tillämpningen ofta låg för föråldrade regler som danskungslovet.
Vilken är Sveriges äldsta lag som fortfarande gäller?
Danskungslovet från 1700-talet är ett av de äldsta exemplen som fortfarande finns i lagboken. Äldre regler finns i successionsordningen (1810) och tryckfrihetsförordningen (1766).
Hur skiljer sig svenska konstiga lagar från andra länders?
Sveriges konstiga lagar handlar ofta om natur- och kulturskydd (biotopskydd, dansförbud) medan andra länder har mer excentriska regler som förbud mot att tugga tuggummi i Singapore eller att äta glass i fickan i delstaten Victoria, Australien.
Redaktionens notis: För den svenska markägaren, dansarrangören eller fotointresserade är utmaningen tydlig: antingen accepterar du att leva med föråldrade regler, eller så engagerar du dig i lagstiftningsprocessen. Biotopskyddet på stenhögar är ett aktuellt exempel där en motion redan ligger på riksdagens bord – och där utfallet kan bli en signal om hur Sverige hanterar framtida ”dumma lagar”.
Relaterade artiklar
Gustav Söderlund is Senior reporter at Affärsmagasinet.se, covering breaking music and entertainment stories across the UK.